Det är ju tur att jag vet vad jag ska göra av mina pengar.

För två veckor sedan (igår) var jag hos tandläkaren och fixade tanden som jag bet sönder där runt jul. Det kostade 1.960 rikstaler!

Igår kväll när jag skulle borsta tänderna gick den sönder igen. Jag förutsätter att dom inte tar ett öre för att fixa den igen, gärna så att den tål tandborstning.

Så var det dags för nästa marsvin...

För några veckor sedan upptäckte jag en knöl, lite större än en ärta, under Humlans bröstvårta. Jag har hållt koll på  knölen och den har inte växt och hon verkar heller inte ha ont i den. Men igår upptäckte jag en till, under den andra bröstvårtan.

Idag har jag ringt och bokat tid hos Marianne, så på måndag åker jag och Humlan dit. Hoppas att knölarna är ofarliga, eller att de går att ta bort.

Det känns för tillfället inte alls roligt att ha marsvin...

Håll tummarna för Humlan!

Trots alla tråkigheter har jag iaf försökt att skriva ihop anmälningar till både Linköping och Valbo, men jag väntar med att posta dom först jag får reda på vad som är tokigt med Humlan.

det måste det göra...

För ett par veckor sedan började jag och min kollega och numera vän Elin att träna på Friskis & Svettis, fast Elin följde bara med första gången, nu har hon bara en massa ursäkter för att inte gå :P Trots att allt var hennes id´e från början. Nåja, jag ska nog se till att få med henne.

Idag skulle vi träna, men hon orkade inte, egentligen inte jag heller. Men i sista stund drog jag på mig träningskläderna och åkte iväg.

Under avslappningen bad ledaren var och en tänka på en sak som gjorde en glad idag.

Min första tanke var att allt var skit, finns inget att vara glad för. Efter en stund ändrade jag mig dock och det som gjort mig glad idag är att jag har sex friska och glada marsvin hemma. Det var härligt att få tänka den tanken idag. Att jag fick någon som påminde mig att tänka den tanken, tack!

Tack allihopa för snälla ord, det värmer! Och tack Natalia och Maria för erat stöd och era råd under helgen.

Jag låg kvar i sängen till 14 idag med klumpen i mig som gör så fruktansvärt ont, jag visste vad jag hade att ta itu med men orkade inte möta det. Spår efter Braveheart fanns i hela lägenheten.

Braveheart begravdes idag.

Jag är glad över att Braveheart fick en kompis att bo med, han var ju ensam så länge tills jag kastrerade Bregott för ca 6 månader sedan. Braveheart verkligen sken upp och var lycklig.

Jag är också tacksam för tipset om varma petflaskor som jag la intill Braveheart i handdukar under hans sista tid i livet, han uppskattade dom verkligen och gosade in sig i dom och la hakan på den ena.

Har under kvällen städat undan alla spår av mediciner, tvättat handdukar mm... Städade ur Bravehearts och Bregotts bur och tömde Sahramis.

Bregott och Sahrami fick träffas och det fungerade bra, nu är dom i samma bur och verkar trivas ihop. Jag känner verkligen att jag inte vill ha fler marsvin nu, så det var väl det enda bra med den här historien.

Jag hoppas att jag aldrig behöver vara med om det här igen, att någon blir så sjuk.

Jag funderar och funderar, jag skulle kunna bli galen av alla tankar som far i huvudet. Med facit i hand skulle jag ha tagit bort honom direkt. Men hos veterinären piggnade han ju till och hade kvar gnistan i ögonen. Jag vill tro att han gjorde så för att han ville ha hjälp, han ville försöka.

Och nog kämpade du på men du orkade inte hela vägen....

Nu har du det bra min finaste kille! Det är tomt efter dig och du kommer alltid att finnas i mitt hjärta, sov sött!

Braveheart finns inte mer.

Sov så gott nu min älskade lilla pärla, hälsa Bobby Love & Aaron. tack för fem fina år! Jag kommer aldrig att glömma dig, det finns ingen som du! Hoppas att du förstod att jag ville hjälpa sig.

2004-01-04 - 2009-01-25

Jag har aldrig någonsin känt mig såhär jävla hjälplös! Kom igen Braveheart, ge inte upp nu!!!!! VI MÅSTE KLARA DET!

... och än är det inte över.

Braveheart, min prins, är sjuk, det märkte jag direkt när det var dags för mat och han inte kom ut från mysrullen och kastade sig över burkanten. Han låg bara där med kisande ögon och såg riktigt dålig ut, han åt ingenting. Jag trodde inte att han skulle klara kvällen medan jag var på jobbet, jag har aldrig någonsin sett ett djur i så dåligt skick.

Braveheart klarade kvällen och när jag kom hem från jobbet brast det för mig bara jag såg honom. Det såg ut som att han var död fast han andades. Jag bestämde mig genast för att åka in akut till Bagarmossens Djursjukhus.

Halva natten spenderades på djursjukhuset och Brevheart såg något piggare ut när veterinären undersökte honom. Braveheart kom in för avlivning.

Veterinären konstaterade att Braveheart hade lunginflamation och vi fick åka hem, aldrig har jag varit så lättad, tårarna sprutade. Men än är det inte över.

När vi kom hem i natt var Braveheart piggare, ögonen var öppna och han visade lite intresse för gurkbiten jag bjöd på och tog några tuggor.

Braveheart fick antibiotika och Critical Care vid 04 i natt.

Gick upp tidigt i morse för att stödmata honom och då var han riktigt svag. Fick i honom Critical Care efter mycket om och men.

Nu har han fått en till dos med antibiotika och är stundvis mer "med". Har ätit lite klippta höstrån och persiljeblad. Åkte även och köpte miniform som han har fått nu.

Snart är det dags för stödmatningen igen.

Bregott är jättesnäll mot Braveheart, hon lånar en liten bit av hans filt han ligger i och gosar med honom och hon låter han ha mysrullen när han vill.

Håll tummarna för att min älskade, älskade Braveheart klarar det här nu!

Idag fick jag fem små babysnäckor av Camilla. Det har varit babyboom hemma hos henne och jag blev lovad ett gäng som idag var redo att flytta.

Än så länge syns dom knappt i akvariet, men visst är dom allt blåa!

Jag var lite orolig att Patin och Moos skulle tro att det var mat och äta upp dom, men dom brydde sig inte det minsta :)

 Äppelsnäckornas nya bostad.