Vilken snöoväder det är idag! Känns sådär att åka så långt men vad har jag för val...

Har även bestämt mig för att ta med Humlan till M idag. Även fast hon sakta men säkert går upp i vikt så är hon smal och jag kan tycka mig då och då att hon ser skruttig ut. M ska även få lyssna på henne. Humlan har ju varit utan medcin länge nu och jag ser ingen försämring på henne utan den, så jag vill bara färsäkra mig om att lungorna låter bra.

Håll tummarna för oss idag!

När jag kom hem från jobbet idag satte jag dirket igång med burstädning, hittade då blod i ena buren. Kollade igenom Dizel, Humlan och Tara. Blodet var så "klart" och såg rent ut så jag letade efter sår. Hittade inget på någon av dom och satte de i olika "hagar". Tara kissar verkligen blod. Har haft marsvin med uvi många gånger förut men vill inte minnas att det var så uppenbart blodfärgat? Urinsten? ...??

Vi har fått tid hos M i morgon kl 13:30. Håll tummarna för min prinsessa då!

Usch, får så ont i magen direkt, mina bäbisar!

Nu på lördag är det dags för KM i Kallhäll. Jag har bara anmält Tara och Sahrami. Tara har dock blivit riktigt tjock! Hon bor ju med Dizel och Humlan som jag daltar med, och Tara har verkligen tagit sin del av kakan. Funderar på om jag ska lämna henne hemma men det är ju tråkigt att bara ha med en :/ Nåja, hon får nog följa med, ibland får man skämmas :P

På Kistamässan fick jag information om Svenska Blå Stjärnan i deras monter och anmälde mig efter mycket om och men till kurs 1, "risk och säkerhetsutbildning" i Västerås i två dagar. Jag pratade med min chef om det om det är möjligt att få tjänstledigt i juni när det då är en fortsättningskurs i nio dagar.

Det var mycket modigt av mig att anmäla mig till kurs 1, då det inte är likt mig på något sätt att ta chanser. För andra är det kanske ingen big deal men jag brukar nöja mig att det är som det är och aldrig sträcka mig utanför ramarna. Bara trava på i samma vardag som alltid, det är tryggast så.

Idag fick jag iaf brev därifrån, att jag inte kom med :( Jag står visserligen på reservplats men det känns tråkigt när man har laddat så mycket för ingenting...

Så skrek vi till varandra på dagis när vi lekte affär i sandlådan, en fröken (aningen opedagogisk) talade då om för oss att ingen vettig människa säger så på riktigt.

Så, kom och kööööp!

Jag har sjukt(!!) många akvarieväxter till salu av sorten Hygrophila, en snabbväxande och lättskött växt som bildar många gömställen för fiskarna. Eftersom de tar upp näringen från vattnet och inte från bottnen är de utmärka för att hålla alger borta då dom tar näringen från algerna.

Växterna är ca 5-15cm höga.

Idag var det ett år sedan Braveheart fick vingar och blev en ängel. Ett år är lång tid men ändå så kort, och hur länge ska det göra såhär ont?

Jag saknar Braveheart något så fruktansvärt och tänker på honom varje dag. Och jag tänker på hur allt slutade, fast jag försöker låta bli.

Jag vet att du har det bra min älskade gris, men det är så tomt här utan dig...  

Dizel tackar så mycket för alla gratulationer!

Och så har det blivit hög tid för en uppdatering tycker jag!

Humlan har varit bra i magen sedan lång tid tillbaka. Hon är fortfarande tunn men jag har lyckats knäcka nöten. Hon tål inte så många grönsaker, vad detta beror på det vet jag inte, kanske var det ronaxanbehandlingen i höstas som gjorde magen så känslig.

Jag har dokumenterat noga allt hon äter och resultatet av det, efter en grönsak blir hon direkt lös i magen och är det i exakt tre dagar, sedan har det blivit bra av hödiet. Hon gick på en lång hödiet och nu har hon varit bra i magen sedan matte kunde låta bli att ge henne grönt.

Så i dagsläget äter hon hö, oxbowpellets, vitkål och romasallat, det är det enda hon tål. Jag är glad att hon iaf kan äta två sorters grönt.

Nu kämpar jag med att få upp henne i vikt, nu väger hon ca 850g, jag kan inte prova med andra grönsaker eftersom hon absolut inte får bli dålig i magen igen, då försvinner hon.

Humlan är pigg som en lärka, precis som vanligt!

Lungorna då, hon har varit utan behandling i över två månader nu, och hon är inte dålig. Hon låter då och då, men det är borta efter max två dygn.

Du är en riktig kämpe du Humlis! :)

Alla andra grisar mår också bra :)

Igår hade vi kalas här hemma, Dizel fyllde nämligen fem år! För fem år sedan föddes pärlan och det var också vårat första möte, han satt där med sina systrar och mamma alldeles ny och såg ut som ett litet moln :)

Baby Dizel

Dizel och jag på SM 2006.

Dizel på gräsmattan hemma hos mamma.