Jag var inte så laddad att åka till jobbet idag, där det skulle spenderas nio timmar, efter alldeles för lite sömn och oron i kroppen. Men det gick bra, Tara är inte sämre iaf.

Pratade med M och vi byter ut Baytrilen mot Bactrim from imorgon. Tara hade bajsat lite när jag kom hem nu ikväll, inte fast form, men jag vill ju inte att hon ska sluta bajsa heller, hon var ren om magen iaf!

Imorgon har jag bara möte på jobbet i 2h sedan ledig 2 dagar, känns bra att kunna vara hemma och ha någorlunda koll på läget.

Och min bil är trasig sedan ett par dagar tillbaka, och Natalia, det är den förbannade KAMMREMEN som du "varnat" mig för i alla dess år! :(

Godnatt!

Tara har gått på baytril sedan i fredags kväll och igår när jag tog upp henne för medicinering hade hon jättemycket diarré. Har tidigare trott att jag varit med om det med Taras fall var verkligen extremt, hela magen var full och i huset där jag hittade henne... Fick tvätta henne och satte henne i egen bur på golvet. Nu har hon bara hö och vatten och jag skippade baytrilen igår. Hö äter hon iaf lite själv men jag har ändå stödmatat lite med critical care om hon var uttorkad. Hon ser iaf pigg ut! 

Har inte sovit många timmar i natt inte. Nu väntar jag på att M ska ringa, hoppas hon ringer snart!

Hipp hipp hurra för idag är det Bregotts födelsedag! Grattis på 4-års dagen fina och snälla Bregott!

Humlan

Precis som jag befarade hade Humlan fått tillbaka lunginflamationen :( Humlan är nog det starkaste marsvinet jag någonsin kommer stöta på, hon ger inte upp och hon har verkligen livsgnistan kvar, utan tvivel! Och därmed kom inte ens avlivning på tal. Jag skulle aldrig utsätta Humlan för detta om hon inte vore i så otroligt bra form i övrigt, och M som jag litar på till 110% skulle för den delen inte heller göra det.

Ikväll fick Humlan första 1/4 tabletten Ronaxan. Det var knepigt kan jag säga, man kan ju inte lura i den med hjälp av en korvbit... Med lite tur och en lite blåbär semper gick den tillslut ner och stannade där.

Humlan ska till att börja med få 1/4 tablett två gånger dagligen i ca två veckor, sedan ska hon på återbesök för att se så att det går åt rätt håll.

Ronaxan är starka tabletter och har sina biverkningar, men Humlan är ju så otroligt duktig på att äta hö så jag hoppas att det hjälper hennes mage så att hon inte får diarré.

Eftersom tabletterna har sina biverkningar är det tydligen inget veterinärer sätter in i första taget, med all rätt, så vi hoppas verkligen att dessa kan hjälpa Humlan! Men vad har vi att förlora?

Tara

Tara röntgades. Och hon har tyvärr någonting på ena lungan, men vad, det vet vi inte... Hon går nu på baytril och denna gång hoppas jag faktiskt på en lunginflamation. Även hon ska på återbesök om två veckor för att ta en ny bild och se om det syns någon förändring på lungan, hoppas verkligen det! När M lyssnade på henne lät allting bra iaf.

Tara fullkomligt älskade ju smärtstillandet hon fick och idag trodde hon att det var det som var i pipetten... Jag önskar att jag hade haft en filmkamera och hade spelat in händelsen och hennes obetalbara min i det ögonblicket.

Jag höll pipetten framför hennes mun och hon riktigt attackerade den och hann, innan hon märkte vad det inte var i, snutta en gång. Sedan gapade hon det största gap jag sett, räckte ut tungan och ruskade på huvudet, denna "min" upprepade sig ett flertal gånger och jag skrattade för hon var så söt och rolig. Det var verkligen äckligt och överraskande! Inte alls beredd! Stackarn, hon trodde att hon skulle få det goda... Haha!

Nu är jag helt utmattad och lider av sömnbrist, så jag ska gå och sova, men måste upp 7.00 för att ge Humlan tabletten, men sen är det bara att somna om :) Sköööönt!

Både Tara och Humlan fick följa med hem idag. Det trodde jag inte kan jag säga. Men allting är inte svart eller vitt som jag trodde ang idag, utan det blev någon slags gråskala inblandad med hopp.

Orkar inte skriva mer idag, är för trött. Skriver mer imorgon!

Godnatt!